Gratis lektion · Algebra

Förhållandet mellan sträcka, tid och hastighet

I den här lektionen lär du dig sambandet mellan sträcka, tid och hastighet, som representeras av formeln s=vts = v \cdot t. Vi går igenom hur du använder denna formel för att lösa problem på högskoleprovet som rör beräkningar av sträckor, restider och hastigheter. Vi visar också hur du kan omvandla mellan olika enheter, som km/h\mathrm{km/h} till m/s\mathrm{m/s}, samt ger dig strategier för att snabbt och korrekt lösa uppgifter med hjälp av proportionella resonemang.

Faktagranskad 22 augusti 2026.

Efter lektionen kan du

  • Lär dig förhållandet sträcka, tid och hastighet
  • Förstå förhållandet sträcka, tid och hastighet
  • Använd metoden under tid på högskoleprovet

Förkunskaper: Lösa ut variabler; enhetsomvandling.

En student och lärare resonerar tillsammans framför grafer och matematiska anteckningar

Videogenomgång i Premium

Se hur läraren resonerar.

Hela videolektionen, frågornas lösningar och videoförklaringarna finns i studieplattformen. Den fria teorin och de fem lektionsfrågorna ligger kvar här.

Se Premium och priser

Den fria teorin och de fem frågorna nedan kräver inget konto.

Hastighet beskriver hur mycket sträcka som tillryggaläggs per tidsenhet. Grundsambandet är stra¨cka=hastighettid\text{sträcka} = \text{hastighet} \cdot \text{tid}, men uppgifterna kräver mer än en formeltriangel. Du behöver hålla enheterna kompatibla, skilja medelhastighet från ett enkelt medelvärde och förstå hur riktning eller delsträckor påverkar modellen. Här bygger vi sambandet med enheter, grafer och fullständigt kontrollerade exempel.

01

Sträcka är hastighet multiplicerad med tid

Om en hastighet är konstant 70 kilometer per timme betyder det att 70 kilometer tillryggaläggs under varje timme. På tt timmar blir sträckan s=70ts = 70t kilometer. Generellt skrivs s=vts = vt, där ss är sträcka, vv hastighet och tt tid. Enheten bekräftar sambandet: kilometer per timme multiplicerat med timmar ger kilometer.

Samma formel kan skrivas om till v=stv =\frac{s}{t} och t=svt =\frac{s}{v}, under relevanta nollvillkor. Det är bättre att härleda dessa former än att lita på en triangelbild. Fråga vilken storhet som söks och använd invers operation. Om sträckan delas med hastigheten blir enheten tid, vilket visar att omskrivningen är rimlig.

Det viktigaste

  • s=vts = vt för konstant hastighet.
  • v=stv =\frac{s}{t} och t=svt =\frac{s}{v}.
  • Alla enheter måste vara kompatibla.

02

Omvandla tid och hastighet innan du räknar

En timme är 60 minuter och en minut 60 sekunder. Därför är 15 minuter 1560=14\frac{15}{60} =\frac{1}{4} timme. Vid hastighet i kilometer per timme ska tiden uttryckas i timmar om sträckan ska bli kilometer. Decimalen 0,30 timmar betyder 18 minuter, inte 30 minuter, eftersom 0,3060=180{,}30 \cdot 60 = 18.

För att omvandla meter per sekund till kilometer per timme multiplicerar du med 3,6. En meter är 0,001 kilometer och en sekund är 13600\frac{1}{3600} timme, så 1m/s=0,00113600km/h=3,6km/h1\,\mathrm{m/s} = \frac{0{,}001}{\frac{1}{3600}}\,\mathrm{km/h} = 3{,}6\,\mathrm{km/h}. Åt andra hållet dividerar du med 3,6. Härledningen gör det lättare att minnas riktningen.

03

Medelhastighet är total sträcka delad med total tid

Om en resa består av flera delar är medelhastigheten vˉ=\bar{v} = total sträcka/total tid. Den är inte i allmänhet det aritmetiska medelvärdet av delarnas hastigheter. Om lika lång tid tillbringas vid varje hastighet blir det aritmetiska medelvärdet rätt, men om lika långa sträckor körs väger den långsammare delen tidsmässigt tyngre.

Stillastående tid ingår i total tid om uppgiften frågar efter medelhastigheten för hela resan. Läs därför om pauser ska räknas. Skapa gärna en tabell med en rad per delsträcka och kolumner för sträcka, tid och hastighet. Summera först när alla enheter stämmer.

04

Genomräknat exempel: konstant hastighet

Skriv den sökta storheten med enhet och omvandla tiden innan tal sätts in. Då kan formeln kontrolleras dimensionellt.

Genomräknat exempel 1

En cyklist håller 24km/h24\,\mathrm{km/h} i 35 minuter. Hur långt färdas cyklisten?

  1. 1Tiden är 3560=712\frac{35}{60} =\frac{7}{12} timmar.
  2. 2Sträckan är s=vt=24712=27=14s = vt = 24 \cdot \frac{7}{12} = 2 \cdot 7 = 14 kilometer.

Svar: 14 kilometer

På en halvtimme skulle sträckan vara 12 kilometer. Fem extra minuter vid 24km/h24\,\mathrm{km/h} ger 2 kilometer, totalt 14.

05

Genomräknat exempel: meter per sekund

Välj en omvandlingsväg som passar frågans målenhet. Ibland är det enklast att behålla meter och sekunder genom hela lösningen.

Genomräknat exempel 2

Ett föremål rör sig 450 meter på 30 sekunder. Bestäm hastigheten i både m/s\mathrm{m/s} och km/h\mathrm{km/h}.

  1. 1v=st=45030=15m/sv =\frac{s}{t} =\frac{450}{30} = 15\,\mathrm{m/s}.
  2. 2Omvandling till km/h\mathrm{km/h} ger 153,6=54km/h15 \cdot 3{,}6 = 54\,\mathrm{km/h}.

Svar: 15m/s15\,\mathrm{m/s}, vilket motsvarar 54km/h54\,\mathrm{km/h}.

På en timme finns 120 perioder om 30 sekunder. 120450120 \cdot 450 meter =54000= 54 000 meter =54= 54 kilometer.

06

Genomräknat exempel: olika hastigheter på lika sträckor

Räkna tid för varje del. Ett enkelt genomsnitt av hastigheterna skulle ge fel viktning när delsträckorna är lika men tiderna olika.

Genomräknat exempel 3

En bil kör 60 kilometer i 60km/h60\,\mathrm{km/h} och därefter 60 kilometer i 120km/h120\,\mathrm{km/h}. Vad är medelhastigheten?

  1. 1Första delen tar 6060=1\frac{60}{60} = 1 timme.
  2. 2Andra tar 60120=12\frac{60}{120} =\frac{1}{2} timme.
  3. 3Total sträcka är 120 kilometer och total tid 32\frac{3}{2} timme.
  4. 4Medelhastigheten är 12032=80km/h\frac{120}{\frac{3}{2}} = 80\,\mathrm{km/h}.

Svar: 80km/h80\,\mathrm{km/h}

Svaret ligger mellan 60 och 120 men närmare 60, eftersom bilen tillbringar längre tid vid den lägre hastigheten.

07

Genomräknat exempel: två rörelser mot varandra

När två objekt rör sig mot varandra minskar avståndet med summan av deras fartbelopp per tidsenhet. Om de rör sig åt samma håll används i stället skillnaden när den snabbare hinner ikapp.

Genomräknat exempel 4

Två tåg är 270 kilometer från varandra och kör mot varandra i 100km/h100\,\mathrm{km/h} respektive 80km/h80\,\mathrm{km/h}. När möts de om de startar samtidigt?

  1. 1Den relativa hastigheten är 100+80=180km/h100 + 80 = 180\,\mathrm{km/h}.
  2. 2Tiden är 270180=32\frac{270}{180} =\frac{3}{2} timme, alltså 1 timme och 30 minuter.

Svar: 32\frac{3}{2} timme, alltså 1 timme och 30 minuter

Första tåget färdas 150 kilometer och det andra 120 kilometer. Summan 270 kilometer är hela ursprungsavståndet.

08

Sträcka och tid i en graf

I en graf med tid på horisontella axeln och sträcka på vertikala är lutningen förändring i sträcka delad med förändring i tid, alltså hastighet. En brantare rak linje betyder högre konstant hastighet. En horisontell del betyder att sträckan inte ändras och objektet står still.

En krökt sträcka tid graf visar varierande hastighet. Medelhastigheten över ett intervall motsvarar sekantens lutning mellan intervallets ändpunkter. En graf som visar position kan dessutom ha negativ lutning när objektet rör sig i negativ riktning. Skillnaden mellan tillryggalagd sträcka och positionsförändring måste då beaktas.

09

HP strategi: börja med en enhetstabell

Skriv s,vs, v och tt i tre kolumner för varje etapp. Fyll i kända värden och omvandla enheter innan formeln används. På så sätt blir det synligt om 20 minuter felaktigt har behandlats som 0,20 timmar. Vid mötesproblem kontrollerar du om hastigheterna ska summeras eller subtraheras genom att fråga hur avståndet mellan objekten förändras.

Använd rimlighet för att bedöma svarsalternativen. Medelhastigheten under en rörelse med positiva hastigheter ska ligga mellan den lägsta och högsta delhastigheten, men inte nödvändigtvis mitt emellan. Kontrollera en tidslösning genom att beräkna båda delsträckorna och se att de tillsammans motsvarar totalen.

10

Fördjupning: olika viktning ger olika medelhastighet

Om två hastigheter v1v_{1} och v2v_{2} används under lika lång tid blir medelhastigheten det aritmetiska medelvärdet v1+v22\frac{v_{1} + v_{2}}{2}. Sträckorna blir v1tv_{1}t och v2tv_{2}t, medan total tid är 2t2t. Kvoten v1t+v2t2t\frac{v_{1}t + v_{2}t}{2t} förenklas till medelvärdet.

Om hastigheterna i stället används över lika långa sträckor dd blir tiderna dv1\frac{d}{v}_{1} och dv2\frac{d}{v}_{2}. Medelhastigheten blir 2ddv1+dv2=2v1v2v1+v2\frac{2d}{\frac{d}{v}_{1} + \frac{d}{v}_{2}} = \frac{2v_{1}v_{2}}{v_{1} + v_{2}}, det harmoniska medelvärdet. För 60 och 120km/h120\,\mathrm{km/h} ger detta 80km/h80\,\mathrm{km/h}. Formeln behöver inte memoreras om total sträcka och total tid alltid skrivs först.

Vid varierande rörelse är grafens totala förändring och totala tid viktigare än enskilda ögonblick. En period med noll hastighet ökar tiden utan att öka sträckan och sänker därför medelhastigheten. Om riktning spelar roll ska uppgiften skilja fart, tillryggalagd sträcka och positionsförändring. Läs vilken storhet som faktiskt efterfrågas.

En ikappkörning kan modelleras med två positionsfunktioner. Om den långsammare har ett försprång dd och hastigheterna är v1v_{1} och v2v_{2} med v2>v1v_{2} > v_{1}, möts de när v1t+d=v2tv_{1}t + d = v_{2}t. Tiden är dv2v1\frac{d}{v_{2} - v_{1}}. Skillnaden i hastighet är alltså hur snabbt försprånget äts upp.

Vid tur och retur till samma plats är positionsförändringen noll, men tillryggalagd sträcka positiv. En fråga om medelhastighet i betydelsen total sträcka per total tid får därför ett positivt värde. En fysikalisk medelhastighetsvektor baserad på positionsförändring skulle däremot vara noll. Provets formulering och enheter visar vilken tolkning som avses.

11

Etapper och tidsscheman som en sammanhängande modell

En resa med flera etapper löses säkrast i en tabell. För varje rad fylls två av storheterna s,vs, v och tt i och den tredje beräknas. Pauser får en egen rad med sträcka noll. Totalraden summerar sträckor och tider men inte hastigheter.

Klockslag kräver att restid läggs till i timmar och minuter, inte som decimaler. En resa som börjar 13.45 och tar 2 timmar 35 minuter slutar 16.20. Ett byte på 25 minuter och en andra etapp på 1 timme 50 minuter ger ankomst 18.35. Skriv gärna en tidslinje för att undvika övergångsfel vid hela timmar.

Om hastigheten förändras kontinuerligt men en sträcka tid graf är given kan delsträckan ändå läsas som skillnaden i grafens höjd. Lutningen ger hastigheten på varje rak del. Total tid är hela horisontella intervallet, inklusive plana pauser.

I en avstånd tid graf för två objekt motsvarar deras möte den punkt där kurvorna har samma höjd vid samma tid. Om startpositionerna skiljer sig ska linjernas vertikala startvärden tas med. Det grafiska skärningsvillkoret är samma ekvation som i den algebraiska mötesmodellen.

En tabell kan avslöja proportionalitet. Vid konstant hastighet är kvoten sträcka/tid densamma på varje rad och grafen går genom origo om startsträckan räknas från noll. En fast startposition ger fortfarande samma lutning men grafen börjar på ett annat vertikalt värde.

Om restiden ska minskas med en viss andel måste hastigheten inte öka med samma andel för en fast sträcka. Tiden är sv\frac{s}{v}. En fördubblad hastighet halverar tiden, medan 20 procents högre hastighet ger tiden dividerad med 1,2, alltså fem sjättedelar av den gamla.

Vid en försening kan den nödvändiga nya hastigheten beräknas från återstående sträcka och återstående tid. Den tidigare hastigheten är bara relevant för att bestämma hur långt som redan färdats. Dela därför resan vid förändringstidpunkten och bygg en ny rad i tabellen.

Felsökning

Vanliga fel och hur du rättar dem.

Att skriva 30 minuter som 0,30 timmar.

Varför det blir fel: Tidsenheten bygger på sextio delar, inte hundra.

Gör så här: Dividera antal minuter med 60 och behåll gärna bråkformen.

Att ta aritmetiskt medelvärde av två hastigheter utan att kontrollera tiderna.

Varför det blir fel: Medelhastighet väger varje del genom dess tid och definieras av total sträcka delad med total tid.

Gör så här: Beräkna varje deltid och summera sträcka samt tid separat.

Att summera hastigheter när objekten rör sig åt samma håll.

Varför det blir fel: Avståndet mellan dem förändras då med skillnaden mellan fartbeloppen.

Gör så här: Beskriv först om avståndet minskar genom att rörelserna hjälper eller motverkar varandra.

Självtest

Förklara innan du öppnar facit.

1. Hur långt kommer man i 90km/h90\,\mathrm{km/h} på 20 minuter?

2. Omvandla 72km/h72\,\mathrm{km/h} till m/s\mathrm{m/s}.

3. En sträcka på 150 kilometer körs på 2,5 timmar. Vad är medelhastigheten?

4. Två personer går mot varandra i 5km/h5\,\mathrm{km/h} och 4km/h4\,\mathrm{km/h} från nio kilometers avstånd. När möts de?

HPKursens frågebank

Prova fem frågor efter förhållandet mellan sträcka, tid och hastighet.

Alla fem frågorna visas här utan konto. Svara i din egen takt och få facit direkt. De fullständiga textförklaringarna och lärarens videolösningar ingår i Premium.

0 av 5

0 av 5

Fråga 1 av 5

En bil körde 1 000\text{1 000} meter på 50\text{50} sekunder. Vilken medelhastighet hade bilen?

De fem frågorna och facit är fria. Fullständiga förklaringar ingår i Premium.