Lutmusik
Skivrecension: Karl Nyhlin, The Jacobean Lutenists
Jakob I efterträdde drottning Elisabet som regent i England vid hennes död 1603. Han hade då redan varit kung av Skottland sedan 1567 (som Jakob VI), och han kom att regera de båda länderna fram till 1625. Den elisabetanska eran känner vi väl till, men vi har ingen riktigt bra svensk benämning på the Jacobean era som sammanfaller med Jakob I:s regeringstid 1603–1625. En mer passande skivtitel hade kanske varit The Lutenists of the Golden Age, som ju innefattar både den elisabetanska och den efterföljande periodens musik för luta. Även om Jakob I hade politiska problem med engelsmännen, fortsatte den kulturella blomstringen under hans tid vid makten.
Det gäller även beträffande musiken för lutan, med viktiga namn som John Dowland, Daniel Bacheler, Philip Rosseter, John Danyel och Robert Johnson. De var alla mer eller mindre djupt rotade i den elisabetanska myllan, och även om de också alla var verksamma efter Elisabets död så är det kanske lite missvisande att uttryckligen kalla dem the Jacobean lutenists. Flera av dem komponerade sannolikt också många av sina viktiga verk före 1603, till exempel Dowland, Danyel och Rosseter.
Den mest representative för en nyare stilinriktning är Robert Johnson, men av denne mästare får vi bara höra ett kort stycke, ”The Prince’s Almain” (på skivan benämnd enbart ”Almain”). Prinsen var Jakob I:s son, prins Henrik av Wales, som dog blott arton år gammal 1612.
Förutom ståtliga och anspråksfulla fancies, gaillards, almains och preludes låter oss Karl Nyhlin också få höra många anonyma stycken med folkligt ursprung från både England och Skottland, ofta förekommande i de många handskrivna tabulaturböckerna för luta från 1600-talets första decennier: Jane Pickerings, Margaret Boards, Rowallans med flera.
Som Karl Nyhlin själv framhåller i sin text till skivan föreligger många verk i flera versioner, och detta ger exekutören stor frihet att välja och tolka. Därför är det av ett visst intresse att få mer detaljerad information om vilka källor som använts för respektive verk. Det saknas här, samtidigt som vi får veta i vilken temperatur lutan är stämd och vem som har tillverkat strängarna!
Karl Nyhlin är en utomordentlig lutenist och musikant med en vacker tonbildning, auktoritet och fulländad teknik. Hans lösningar på ornamentering och variationer är helt idiomatiska samt välfungerande. I några fall skulle jag ha önskat ett något långsammare tempo, till exempel i Dowlands fantasior. Som helhet är det ett mycket vackert spelat och varierat urval musik som visar bredden och kvaliteten på den engelska och skotska lutmusiken från the Golden Age.
Kenneth Sparr
