Luther, Cranach och Twitter
När Martin Luther i oktober 1517 spikade upp sina 95 berömda teser på kyrkporten i Wittenberg kunde han inte ha valt en lämpligare stad. Wittenberg var inte bara känt för sina många boktryckerier, som gjorde det möjligt att mångfaldiga och sprida Luthers texter, utan här bodde också Lucas Cranach som förutom boktryckare, apotekare och borgmästare även var en duktig målare. Luther och Cranach blev nära vänner och Cranach kom med tiden att bli reformationens art director. Hans verkstad producerade på löpande band idolporträtt av Martin Luther och andra för reformationen viktiga personer och hjälpte på så sätt till att sprida reformationens budskap.
Till en början var dock Luther ganska fientligt inställd till konst, och reformationen har därför förknippats med ikonoklasm, det vill säga medveten förstörelse av religiösa konstverk och symboler. Det är kanske inte så underligt, eftersom all konst i kyrkorna på den här tiden var producerad av katolikerna med syftet att sprida och förhärliga deras syn på kristendomen. Företrädarna för reformationen ville naturligtvis att deras budskap skulle finnas i kyrkorna istället för den katolska propagandan. Med tiden luckrades Luthers konstsyn upp och han insåg att konst kunde vara ett viktigt redskap för att sprida reformationens budskap. Han lät även Cranach skapa en del reformvänliga altarmålningar, bland annat den från 1547 som finns i Wittenbergs stadskyrka. Att Luther och reformationen haft en stor betydelse för hur konsten utvecklades efter 1500-talet i Europa är uppenbart, men har Luther något inflytande på dagens sekulariserade samtidskonst?
Boktryckarkonsten var en relativt ny teknik för att sprida och massproducera tryckt text på Luthers tid. Om Luther hade levt idag skulle han förmodligen ha använt sig av dagens teknik för att sprida sitt budskap. Kanske hade han twittrat sina 95 teser istället för att spika upp dem på en kyrkport? En som använt Twitter för att "spika upp" sina teser i Luthers efterföljd är den amerikanska konstnären Marcin Ramocki. Till grupputställningen Future Is Not What It Used To Be som visades under 2010 på galleriet CSW Zamek Ujazdowski i Warszawa, och som handlade om hur Web 2.0 och sociala medier har påverkat samtidskonsten, skapade Ramocki en utställningstext på Twitter bestående av 59 teser. Ramocki beskriver sin text som en lättsam konversation om konstnärens roll i en tid präglad av sociala medier. Vad passar då bättre, fortsätter han, än att begränsa sina uttalanden till 140 tecken på Twitter?
I en av de 59 teserna citerar Ramocki konstkritikern Boris Groys som säger att det traditionella förhållandet mellan producenter och konsumenter, såsom det yttrade sig i 1900-talets masskultur, har inverterats. Det vill säga att då det tidigare var en liten grupp som producerade allt material som vi konsumerade, kan idag vem som helst producera texter och bilder och på så sätt också bli en konstnär. Groys menar att konstnären idag inte längre är någon exklusiv person, utan en vardaglig utövare som delar sin konst direkt med sin publik på ett icke-hierarkiskt sätt, där institutionerna spelar allt mindre roll och där internet får allt större betydelse.
MATHIAS JANSSON