Sparvugglor
Sparvugglor är mestadels stationära, särskilt hanarna. Men vid födobrist kan de flytta långa sträckor. I vår forskning beskriver vi en flyttningshöst vid Hammarö fågelstation 2005, då ett stort antal sparvugglor fångades och ringmärktes samt bestämdes till kön och ålder. Sparvugglorna fångades i spegelnät med hjälp av bandspelare med sparvugglesång och andra läten under september och oktober.
Årsungar av sparvuggla genomgår en partiell ruggning i juli–oktober, medan adulta ugglor ruggar fullständigt under samma period. Ungfåglarna ruggar inte de yttre större täckarna utan bara ett varierande antal av de inre. Detta leder till en kontrast mellan de två fjädergenerationerna, en ålderskaraktär som är lätt att urskilja i fält. Även hand- och armpennorna är olika hos unga och gamla individer. Ungfåglarnas pennor var brunaktiga utan grått, och de ljusa fläckarna i spetsen av hand- och armpennorna var vitare och mera kontrasterande hos de gamla än hos de unga. Ruggningsstadiet är till hjälp vid åldersbestämningen ända till oktober eftersom många adulter ruggar färdigt först då.
Ugglorna könsbestämdes med hjälp av vinglängden. Fåglar som hade en vinge som var längre än 101 mm ansågs vara honor och fåglar som hade en vinge som var kortare än 100 mm ansågs vara hanar.
Vi fångade totalt 164 sparvugglor mellan 28 augusti och 31 oktober. Den första tidiga individen den 28 augusti var antagligen en lokal fågel. Flyttande ugglor började uppträda den 9 september. Flyttningen pågick nästan varje dag, men den intensivaste perioden var sista tredjedelen av september då 48 procent av ugglorna fångades. Toppen nåddes den 22 september, då 15 sparvugglor fångades. Ungfåglarna startade flyttningen elva dagar före de adulta. Ungfåglarnas topp inföll 26 september och de gamlas topp 7 oktober. Den sista fågeln var en adult den 31 oktober. Ungfåglarnas flyttning minskade kraftigt redan i början av oktober. Flyttningsmönstret 2005 liknade det som registrerats vid Hammarö tidigare år.
En majoritet av de flyttande sparvugglorna var honor. Det fanns ingen tidsskillnad i sträckets förlopp mellan könen
Vi fick bara ett längre återfynd samma höst. Det var en ungfågel som kontrollerades vid Strömstad 123 km väster om märkplatsen. På märkplatsen fick vi 12 kontroller, bara en gång av varje fågel och vanligen bara ett fåtal dagar efter märkningen. Den längsta tiden mellan märkning och kontroll var 22 dagar. Ytterligare ett långåterfynd erhölls i mars 2008. Fågeln hade märkts som årsunge och återfanns i Nordre Osen, Hedmark i Norge, 247 km åt NNV.
De flesta av de 163 sparvugglorna efter den första fångades i gryningen (86 %), de flesta av de övriga i skymningen och bara ett fåtal under natten eller dagen.
Michal Polakowski, Monika Broniszewska & Michal Skierczynski